Shit vilken dag, stress och timmar i telefon, men vad gör det det är ju helg och ingen annan är så glad som jag är nu. Om man säger så här det finns dagar då man önskade att man inte visste vad man hette och skyllde allt på alzhimers light eller någon annan neurologisk sjukdom. Idag började som en sådan dag men övergick ganska fort i en dag då jag blev sådan. Hade ett ganska jobbigt fall på på förmiddagen som tenderade att följa med mig hela dagen, och som jag någonstans djupt inne i mitt undermedvetna även visste skulle komma att fylla hela bägaren med vatten och få mig att falla emot marken som en slagen boxare på väg emot det stenhårda ring-golvet.
Som om jag inte har nog med informations bortfall, så känner jag mig nog som världens ända guldfisk i människodräkt. Förklädd naken och rädd för att fråga var är jag nu? lite guldfisk syndrom har jag nog alltid men det hade ju även Eintstein, så det är väll inget att vara rädd för. Jag får ett telefonsamtal, där personen i fråga ville att jag skulle ta ett meddelande, sekunden senare så hade jag skrivit ner meddelandet och sekunden efter det så hade jag genast glömt bort det. Jag hade glömt bort vad det var jag skulle framföra på samma sätt som en trollkarl helt glömmer bort ett kort i kortleken när han gör ett supersvårt trolleritrick.
Men det är inget som lite vin och en god middag inte kan hjälpa, jag har även planerat att använda helgen till att börja jobba lite på mitt hemliga projekt som jag har alla hopp på i världen. Jag ska även se om jag kan kolla på det senaste avsnitt på Heroes Episode 2. Nej nu ska jag dyka tillbaka ner i slösurfar träsket och dricka upp min pressbyrån latté så latté-fierad som man är. Skepp o Hojj
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment